Vår inackordering har flyttat ut vilket är med blandade känslor! Nu är jag ensam med mina hästar i stallet igen, har allt i sadelkammaren och allt i stallet helt för mig själv. Det har varit väldigt kul att dela allt med någon under en längre tid, nästan ett år faktiskt! Men nu är det tillbaka till det vanliga igen och det är på sitt sätt också väldigt skönt. För mig är det sättet vi har häst på det enda jag vill ha, men det kräver också väldigt mycket mer arbete än på ett stort inackorderingsstall. Det var ett gemensamt beslut vi tog och förhoppningsvis blir vi båda allra nöjdast med denna situation. Vänskapen består och hästarna vänjer sig! :)

Back to basic. Mina föräldrar har alltid sagt nej till inackordering efter att vi fick vår egen gård. Efter tio år bestämde vi oss iallafall för att prova och det har vi gjort nu under ca 9-10 månader. Och väldigt kul har vi haft många stunder också! :)

Vill tacka min vän Erika och hennes fina häst Paul för den här tiden hos oss! Och önska dem all lycka till!