__

En vändpunkt

Igår misstänktes hovbensfraktur allvarligt av både veterinär och hovslagare. Alternativen boxvila under ca ett års tid eller avlivning stod framför oss. Idag visade röntgenresultatet att misstankarna var fel. Fångkänningar och hovböld har orsakat häst som hoppat på tre ben och oj vad oroliga och ledsna vi har varit.

Herkules, min mammas häst, har varit i vår ägo sedan han var ett år gammal. Nu är han 13 snart 14 år. Gårdens maskott, hästen som lär yngre elever att rida och min mammas trygga och allra bästa vän. Hästen som är mer som en hund än en häst. Vår fina Herkules. Vi är så glada över att han får stanna hos oss i förhoppningsvis många år till.

En chans att pusta ut och glädjas åt det ändå mer positiva beskedet. Kanske börjar livet sakta vända till det mer positiva nu och att alla andra svåra saker som hänt också löser sig till det positiva framöver.

Saknar också min pappa väldigt mycket på gården sedan hans flytt. Min mentor och stöttepelare. Tur att vi kan ha mycket kontakt på telefon. Jag hoppas att jag vänjer mig och kan leva genom dagarna utan att behöva få stunder där det känns så tomt, ledsamt och annorlunda.

Jag har ett fantastiskt liv och kan påverka min framtid mycket. Söka hjälp inom min satsning, träna ännu mer, strukturera upp vardagen och förhoppningsvis få lite nedförsbacke i livet igen. Jag ska vända om allt till det positiva. Det kan bara bli bättre.






Kommentarer
Lina säger:

Så skönt att det "bara" var fångkänning och hovböld.
Men va?! Har dina föräldrar separerat?!:(

2014-09-16 | 15:36:49
Lisa H :) säger:

Skönt att det "ordnade" sig! Tänkte först att det var något med Valle!

2014-09-16 | 15:50:03

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback