Igår var Kulan ordentligt ringrostig på årets tävlingsdebut. Han har ju inte varit högst prioterad i stallet kan man ju verkligen säga, bara gjort en träning under vintern för Ted och inte fått följa med på någon pay'n jump. I 110 rev han första hindret, men var fin resten av banan, hoppade bättre och bättre hela tiden. I 120-klassen kändes han betydligt bättre, men fick med sig en bom. 4 fel i båda klasserna, men flera språng var verkligen fantastiska.

Furiosa och jag tävlingsdebuterade med en felfri 110-klass. Ska bli kul att hoppa lite större klasser sen när hon kommit i form.

Madonna gick en 140 idag. På framhoppningen var det sjukt mycket hästar och hon är alltid väldigt spänd då hon blir rädd när alla galopperar och hoppar runt henne. Hoppade fint gjorde hon ändå. Inne på banan hoppade hon fantastiskt ettan och tvåan, sen tog det stopp på tredje hindret. Hon har verkligen aldrig gjort så med mig förut, så jag blev väldigt förvånad och det kändes förstås inte alls roligt. Nu var tredje hindret ett räcke med vattenmatta under. I Borås i sista 140-klassen som hon gick så stannade hon upp precis när hon skulle hoppa av, och det blev ett jätteskumt språng, vilket hon aldrig tidigare gjort på något hinder. Jag tror att när vattenmattan ligger så utdragen så skapar det en markant marklinje för hindret, och att det är det hon reagerar på. Det är alltså inte vattenmattan i sig som orskar hennes tveksamhet, utan att marklinjen tvingar hästarna att hoppa av lite mer utifrån, och Donna vill ju gärna hoppa av med en ganska nära avsprångspunkt, så tror detta förvirrar henne. Kan inte tänka mig någon annan orsak. Nu har hon visserligen fått gå upp i klasserna ganska snabbt och gått väldigt stora tävlingar, men det har känts otroligt enkelt för henne i 140-klasserna. Ettan och tvåan var dessutom oxrar och dem hoppade hon som sagt sjukt fina språng på, så känner mig övertygad på att det beror på vattenmattorna i framkant. Kommer åka till stora ridhuset och träna på detta nu i början av veckan, för att se lite hur hon reagerar. Vårt första bakslag någonsin, men det måste få komma ibland. Hon är verkligen en helt fantastisk häst och jag tror enormt mycket på henne, men måste träna mycket på att hoppa den här typen av hinder så hon får vänja sig vid det.



Här är Madonna i 140 i Borås, här ser man på räcket med vattenmattan hur hon stannar upp precis i avsprånget men hoppar ändå, språnget blev väldigt konstigt vilket inte finns någon som helst tendens på andra hinder. Måste hoppa henne med väldigt utdragen vattenmatta under räcken så hon förstår hur hon ska hantera det. För annars finns alla kvalitéer i henne som man kan önska!

Caruso var superduktig. Grunden kändes jättebra, men jag red verkligen jättedåligt i omhoppningen. Tur att man har en så fin häst som löser det när man rider som skit, för det gjorde jag verkligen. Har sovit extremt dåligt senaste nätterna och det märks att det påverkar både avståndskänslan och balansen mycket. Men 4:e placeringen idag gjorde oss klara för YRSM inomhus och utomhus i år. Det kommer bli ett roligt år nu när Caruso får träda fram lite och kanske dela platsen som förstahäst i stallet i flera sammanhang och visa framfötterna. Har stora förhoppningar på honom i år nu när han äntligen blivit 8 år! :) Valence känns förstås för mig mest aktuell för SM, men jag hoppas kunna rida båda i kvalet nu om tre veckor. 

Igår hade Årsta Runsten en egen ryttargala! Det var jättetrevligt och det är helt underbara människor och vänner i klubben. Stortrivs verkligen! Jag fick dessutom ett pris som klubbens högst rankade ryttare upp till och med 21 år 2011, så det var väldigt kul! :D Det blev dock en vädigt sen kväll, och sen tog det nästan två timmar hem eftersom vädret var jätteläskigt att köra i! Inte bästa förberedelserna inför en tävling, men väl värd kväll.


Caruso <3