Ja, jag börjar faktiskt tvivla på om jag klarar av det här. Jag är alldeles för känslomässigt involverad i varje häst och blir så otroligt ledsen när jag säljer mina egna hästar. Undrar om det inte är riktigt meningen att det är just detta jag ska hålla på med eller om det är en fråga om tid, att vänja sig vid det. Hur som helst så blir jag på tok för ledsen för att kunna hantera att känna så varje gång jag säljer en egen häst, eller en försäljningshäst som varit hos mig en längre tid. Det är ju ens bästa vänner och arbetskamrater i vardagen. Det är emot alla principer att sälja sin bästa vän. Men det som Lordens nya ägare sa till mig idag var så klokt. "Varje gång man besiktigar och säljer en häst är det alltid en som har det jobbigt och är ledsen, medan den andra är helt överlycklig!" Värt att tänka på!

Det är tur att vissa saker får hålla livet ut <3