__

Gårdagen

Ramius och jag hade ett riktigt tufft pass igår på banan med små hinder, men jäklar, det gav resultat. Det är så mycket grundarbete kvar på honom. Jag vill egentligen börja med andra saker, som att reglera galoppen, jobba med byten på rakt spår, samling osv, men det är för mycket grundarbete som saknas fortfarande. Steg ett varje pass är att få honom att slappna av och sänka sig i formen och inte streta emot bettet. När han väl sänker huvudet och går i form så lägger han sig på handen så jag praktiskt taget får bära runt honom med 600 kg häst i handen. Då får jag sätta mig ner och flytta honom sidvärts så han får in bakbenen och släpper av i handen. Då provar han och utmanar med att försöka springa fort och tappar då sin egen balans, vilket gör att jag måste göra några avsaktningar och eventuellt backa ett par steg för att få honom kvar hos mig och i egen balans. Då försöker han bita sig fast i en tygel och då går jag in på en volt och har innerskänkeln långt fram och får bort honom från den tygeln och in i andra handen. Efter det är han superfin - tills man tar ett språng, då är det samma visa igen för då tror han att det är fullt ös med huvudet rakt upp som gäller. Detta måste fortfarande repeteras ungefär 20 gånger på ett ridpass. Ja, det är jobbigt! Men det går verkligen framåt just nu och det är värt varenda sekund med den personligheten och de sprången han har!

Valence har vilat mycket sedan SM. Och de gånger jag ridit har han inte känts så fin som han har gjort så många månader innan SM. Igår red vi ut på en längre runda och han körde back inte the old days style med mig igen, vilket betyder kasta sig ner i dikerna, göra pirutter i 180 och försöka skena rakt in i skogen eller lufthoppa tills jag åker av. Han är så fantastisk att rida när han är fin, och en nära döden upplevelse de numera få dagar han är så här. Man brukar ju säga att skillnaden mellan geni och idiot är minimal, och Valence skiftar ganska lätt mellan dessa. Hur som helst fick han är sår igår när han backade ner i ett skogsdike igår, tack och lov så är han inte halt eller så, men såret i sig såg inte alls roligt ut. Jag har varit sjukt orolig, men det sitter på ett rba ställe och han är varken varm eller halt. Imorgon får jag förhoppningsvis med honom till kiropraktorn, måste få reda på vad det är med honom. Har hoppat några småhinderen dag efter SM och upplevde exakt samma sak i sprången som under SM helgen, att han inte vinklar upp och får med sig höften och bakbenen...

Tacka vet jag Caruso som man bara sitter och rider med fingertopparna, samlar så han nästan står på stället bara genom att höja handen några centimeter och aktivera med lite, lite ben. Byten, förvänd galopp och allt bara sitter som en smäck. Ren njutning från början till slut. Underbara häst!

Alla andra gick också bra igår, Kulan och Caramelle fick klättra. Madonna konditionsträna. Bernity reds på banan och tog några språng. Hon var lite övertaggad, men hoppade superbra. Hon ska visas imorgon.




Kommentarer
Monika säger:

Även fast det jobbigt med hästar som är som Ramius så är det ändå roligt att rida dem. Det är en utmaning för varje nytt "bus" de hittar på för att komma undan. Jag brukar inte kunna låta bli att skratta när jag sitter på ryggen och något nytt hittas på. Dessutom blir de hästarna så underbart fina att rida när man kommit igenom allt.

2012-09-05 | 12:58:38
Johanna S säger:

Hoppas det inte är något allvarligt med Valle. :-) vore jättekul att se lite vanliga drssyrpass på hästarna. :-)

2012-09-05 | 21:31:51

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback