Ett yttre trauma orsakade idag ett oerhört svårt och tragiskt farväl av vår underbara katt Viggo. Den mest speciella katt man kan hitta, genomrar och en verklig familjemedlem. Han "stångades" med både oss och hundarna när han var på goshumör och kelade och tvättade öronen på hundarna. Vänlig rakt igenom och svarade alltid på tilltal. Kom alltid, alltid springandes när man ropade hans namn.

Han fick tyvärr på grund av detta inte bli äldre än nio år, men jag är så glad över att få ha haft en katt som honom. Det var så tungt att idag hon veterinären ta beslutet att låta honom somna in. Men han skulle inte behöva lida längre.

Vila i frid älskade Viggo. Familjen och gården är inte hel utan dig. Du kommer alltid ha en speciell plats i våra hjärtan. Du förtjänade många fler år i livet.  <3 Moster får ta hand om dig i himlen nu...