Jättejätteglad över hans dubbelnolla och placering i 140. I de andra två klasserna under helgen hade han två ner. Mina fel sista dagen. Även i kval 2 då jag red honom mer som jag rider Q, vilket absolut inte fungerar på honom. 

Största glädjen är att han numera vill göra sitt jobb inne på banan. Ingen form av istadighet har visat sig överhuvudtaget. Det är det viktigaste just nu. Att han vill och är motiverad. Hoppa stort vet jag att han kan. Det får ta den tid det tar med honom. Det här blir ett läroår. Nästa år tror jag att det kommer börja ge lite mer resultat och skillnad. 

Min lilla ligist ❤

I september väntar 145 och 150 klasser. Så roligt! 

 

Målet var att ta sig till final och få debutera 155 tillsammans. Det målet uppnådde vi. Sedan kommer alltid nya mål och förväntningar. 

 

Jag är nöjd med prestationen i SM. Nöjd med ridningen i finalen. Vad jag inte är nöjd med är att jag inte lyckades formtoppa min älskade häst till det här SMet. Han har kämpat på och varit fantastisk, som den fighter han är. Men kraften och spänsten i språnget har inte riktigt funnits där som det kan göra.

 

Uppladdningen inför SM fick tyvärr ändras eftersom vi aldrig kom till start i Tierp där jag hamnade på sjukhus. Planen var att han skulle gå högre klasser där för att sedan bara lufta sig i en 130 i Sundbyholm knappt två veckor innan SM. Eftersom vi aldrig kom till start i Tierp fick vi ändra planen och Valence gick hela GP helgen i Sundbyholm 1,5 vecka innan SM med tre stora klasser där han hoppade fantastiskt. 

Det fanns inte samma kraft och spänst i sprången som det brukar den här helgen. Helgen innan hade han power och höjd i sina språng. Normalt sätt blir han bara bättre och bättre under en helg och hoppar nästan alltid allra bäst sista dagen på ett meeting. I helgen var det tvärtom. Han inledde med fin hoppning men mattades av under helgen. Och ju tröttare han blir, ju hetare blir han. Man kan gräma sig eller glädjas. All rutin på kontot är bra och viktigt för framtiden. Jag hade inte kunnat göra mycket annorlunda i finalen, men sprången räckte inte riktigt till. Galoppen blev för snabb och kort, då finns heller inte kraft nog att sätta höjd. Trots detta hoppade han många fantastiska språng över 155-banan.

 

Jag är otroligt tacksam och rörd över hur den här fantastiska hästen kämpar för mig. Och vilken rutin han ger mig. Jag lär mig nya saker hela tiden. Vilken resa vi gjort. Jag hoppas på fler år med honom på 150-nivå. Men ser också fram emot den dagen då han inte behöver gå som förstahäst och dra tyngsta lasset längre. När en ny stjärna kan ta ytterligare ett steg och Valence få lite avlastning. Tårarna kan bara börja rinna av hur oändligt tacksam och glad jag är över min underbara Valence. Min första egna häst.

 

 

Första klassen 115. Inför hinder nummer fyra blev han skraj för hästen som kom vid vattengraven, därav hade jag lite sämre styrförmåga på den böjda linjen.



120

Quintin drog till med en felfri 140 i kvalet till Silvertour. 9e placerad av 61 starter. 

Idag, lördag, är det tävlingsfritt och imorgon är det finaldag och Valence går ATG Grand Prix.

Spenderat en hel del tid med min underbara tvååring. Han har promenerat med sadel på ryggen! Han har en underbar personlighet! 

Han var helt otrolig igår, och så grymt motiverad. Så känslig och så mycket power att jag fick tänka till ordentligt för att klara av att rida bra. Red inte så fort i omhoppningen eftersom det var första klassen i helgen.

Dubbelnolla och 2a placerad i 145. Film kommer.

Oerhört stolt och glad över den här hästen. Förstår inte hur det är möjligt att jag har en så fin häst. Det är som en dröm.