...att något av det värsta jag vet är kunder som kommer och provrider hästar, tar ens tid, utsätter hästarna för en risk, rider och hoppar mycket och sedan inte hör av sig med något besked?

Det har hänt mig ett flertal gånger, och jag tycker att det är riktigt dåligt. Hur svårt kan det vara att höra av sig och säga att det inte är av intresse, eller att man vill provrida fler hästar eller liknande. Helst tycker jag att man ska känna och säga det redan under provridningen så man slipper slita på hästen i onödan. Men jag vill helst inte veta av kunderna igen, även om det dyker upp nya hästar, om de inte har hört av sig på ett vettigt sätt tidigare.

Jag vet att alla som säljer och visar hästar uppskattar när intressenter hör av sig, oavsett om hästen är av intresse eller inte.

Efter en helg helt utan tävling har jag verkligen abstinens! Ser jättemycket fram emot tävlingarna i helgen!

På lördag åker jag först på morgonen till Södertälje och tävlar med Callisto, Elmer och nya hästen "Ville". Callisto och Elmer går 1m, och Ville 1m + 110. Ska bli spännande.

På eftermiddagen rullar vi sedan mot Hamre med Valence och Ramius. Valle går 135 i laget och Ramius 140. På söndagen hoppar båda grabbarna huvudklassen som går i 140.

Det ska verkligen bli jätteroligt att tävla igen! :)

Valence förra rundan med laget, lite het men än dock felfri:

Fascineras grymt mycket av Elin Janssons blogg. Jag kom över ett blogginlägg "Vi får vad vi betalar för" via facebook och det är ett riktigt välskrivet inlägg där hon sätter ord på precis allt. Inlägget har nog lästs av så gott som hela hästsverige vid det här laget, och kommentarerna kring inlägget är ytterst intressanta att ta del av. Gå gärna in själva och läs: DU FÅR DET DU BETALAR FÖR

En av mina favoritkommentarer från Steve, gift med en hästtjej:

"Det som skrivs är fakta, tyvärr har hästfolk i allmänhet svårt med fakta. Lägg sedan till ekonomi och då går inte ekvationen ihop.

Killar får ihop resonemanget genom att jämföra det med bilar, du får ingen Porsche för Fiatpengar... Skulle detta inträffa  är det fel på Porschen. Så enkelt är det.

Hästar under en 1/4 miljon som är 5 år är troligtvis ingen Porsche...
Killresonemanget:
Uppstallning kostar ca 2500 kr/mån x 5 år= 150000kr
Försäkring i 5 år ytterligare 25000kr
Ta fram en avkomma, 30-50000kr
Träningstid upp till 5 år ca 500 timmar... Är ni med var jag är på väg... Allt ovan ger inga garantier att det blir en hit. 
Säljaren vill ha tillbaka lite av sin investering, både i tid o rena pengar. Antingen levererar hästen resultat, högt pris. Lågt pris, levererar inte resultat. 100 Tkr är inte mycket pengar för en häst, inte som har passerat 2 år...detta är självkostnaden."

Och en annan intressant kommentar som jag verkligen kan tro på, tyvärr...

"Tyvärr så finns det ett antal veterinärer som lever på människors tillit och okunskap och som alltid klarar att  böja fram hältor. Det är dessa tvivelaktiga affärsmän som spridit missuppfattningen att i princip alla hästar är halta och ständigt behöver behandlas. Tråkigt nog så får ju köparen som förlitar sig på desa personer nästan alltid fel häst och desutom ständiga dyra veterinärbesök. Ett tips är att byta veterinär ibland för att få mer balanserade synpunkter på en hästs status."


Att läsa det här inlägget, diskutera lite hemma med familj och vänner, läsa kommentarer och liknande har verkligen satt sprutt på mina tankar kring mina egna hästköp. Jag kan ändå tycka att jag lyckats hitta många bra hästar utan att på alla betalat så stora pengar, men då har jag verkligen också köpt gröna och många svåra hästar.

Som Valence som vi inte betalade så mycket för. Han var fyra år och aldrig tävlad. Väldigt het, lättstessad och otroligt svårriden. Beridaren på försäljningsstallet sa att hon alltid longerade ca 30 min INNAN hon satt upp. Att mina föräldrar ens lät mig få den hästen förstår de inte ens idag. Det hade lika gärna kunnat sluta i en katastrof. Man ser så många heta hästar som är hos helt fel personer och det blir aldrig ett bra slut av det. Generellt sätt är heta hästar mycket svårare att rida, svårare att göra jämna resultat med och det finns många på tävling där man har hjärtat i halsgropen under en ritt för att hästarna springer i 180, ryttarna har hög hand, dragandes i munnen och hästarna tar sig i nöd och näppe över hindrena felfritt.

Jag har också köpt flera hästar till väldigt lågt pris, men dessa har varit oinridna, mycket sena i utbildningen eller lite av "problemhästar" som stått mycket på bakbenen vid uteritter osv. Att nämna är också att dessa hästar aldrig hoppats under ryttare innan.

Den dyraste unghästen jag har köpt är Callisto. I det läget jag köpte honom kände jag att det för mig var mycket pengar för en häst som knappt var inriden. Men det var skönt att kunna få hem honom och sitta upp utan att behöva börja helt från början. Men han kunde inte mycket mer än att skritta och trava, förstod inte galoppskänkeln eller att svänga höger eller vänster. Men hans stam och modell samt att han var så korrekt exteriört och röntgad UA var verkligen värt att betala det priset för. Jag vet ju bara vad det kostar att betäcka med Casall... Och att dessutom ha en mamma e Contender - Landgraf som fått 10 i hoppning och 10 i ridbarhet var ju häftigt. Bara efter några månaders ridning, inhoppning och tävling så var ju Callisto värd mer än vad jag köpte honom för. Och han är den unghästen jag köpt som jag tycker har mest kvalitéer, sett till ridbarhet, gångarter, huvud, hantering, modell, hoppning och sundhet.

Jag köper ju dock gärna hästar också som andra kan tycka är lite för nerviga och "obehagliga" att rida på grund av deras enorma power och att de är så känsliga. Valence och Elmshorn är ju lite den typen. Men jag tror att dessa hästar ofta blir riktigt, riktig bra efter att man tagit sig igenom problemen.

Jag tror alltså att anledningen till att jag kunnat få tag i så kapabla hästar är för att de varit mycket sena i utbildning, oinridna eller svårridna. Med dels lite tur och otroligt mycket arbete bakom så har det kunnat bli bra ändå. Det har inte alltid varit så roligt att åka i backen många gånger, kastas ner i diken, hoppa in hästar för första gången osv, men i slutändan har det ju verkligen blivit så bra med så många och jag har verkligen fått sitta på fina hästar i slutändan!

Jag har under de åren jag sålt och förmedlat hästar, i den lilla skalan, träffat på många riktigt kostiga köpare. Köpare som kommit och provridit, hästarna har enkelt hoppat hinder på 140-150, med orutinerade ryttare och de har åkt därifrån helt sålda i hästarna. Sedan kommer samtalet dagen efter om att de absolut vill ha hästen de provridit, men att de inte kan betala mer än en viss summa för hästen för de måste kunna ha mat på bordet också... Hallå? Den värsta prutningen jag varit med om var en som försökte pruta 150 000 kr. Jag trodde att det var ett skämt.

Vad jag är stolt över, som mycket också är tack vare mina föräldrar, är att vi vid ett flertal gånger sagt nej till en del intressenter. Detta pga att vi haft en magkänsla där det kan komma att bli senare problem, återköp, att de inte kommer klara av hästen osv med personer det inte känns rätt med. När vi inte känner att vi har haft en bra dialog eller känsla med köparen, då har vi tackat nej till affär. Att då behålla hästen och avvakta med is i magen har hittills varit helt rätt alla gånger, för strax därefter har verkligen rätt köpare dykt upp. Av alla hästar jag sålt hittills i mitt liv, både egna och hästar jag haft hemma för tävling och försäljning så tycker jag att vi har hittat grymt bra köpare, som passat ihop med hästarna, som fått sin drömhäst och tagit sig igenom de "problem" som dykt upp på vägen utan att skylla detta på hästen. Självklart när man håller på med det här yrket så kommer man förr eller senare hamna i problem med köpare, men jag tycker att vi har varit hittills bra på att undvika dem. För både vår och hästarnas skull vill man hellre lägga mer tid och vänta på rätt köpare än att sälja till någon som känns fel. Det bästa som finns är att sälja hästar där alla blir riktigt nöjda och köparen verkligen köper det den är ute efter, vare sig det är en unghäst eller en läromästare.

Trots regnet... Ridning och pyssel med underbara hästar och bästa vän!

Har börjat skissa lite och rada upp hur jag ska framföra min årsresumé för 2013 när detta år lider mot sitt slut... Jag kan bara konstatera hur otroligt händelserikt det här året har varit. Det är nästan sjukt hur så mycket händelser, både positiva och negativa kan inträffa under ett och samma år... Skulle någon sagt till mig att några av de här sakerna skulle hända så skulle jag aldrig, aldrig ha trott på den personen sa... Så många nya individer som jag fått lära känna, och alldeles för många som både lämnat oss och livet på jorden under det här året...

Några bilder får hjälpa till att summera och berätta om några få saker som hänt under året så länge...

Största tanken under detta år tillbringas min älskade, älskade moster Nina som lämnade vår värld för en annan värld efter en kort men mycket våldsam tid i den fruktansvärda cancern. Jag saknar dig och jag tror att du är med oss fortfarande, bara på ett annat sätt än tidigare.

Ska jobba lite på dressyrarbetet, styrkan och flåset. Men en riktigt rolig häst att rida och hoppa, kvick i tanken och river väldigt sällan. Banhöjd 1m-110

http://www.amandagullstrom.n.nu/

Hoppade den nya killen bana för första gången igår. Han är lite lik Donna att rida men lite högre ridbarhet och inte riktigt samma motor (hoppas få igång den ärliga framåtbjudningen lite till). Han hoppar väldigt lätt och är mycket noggrann var han har sina tassar. Det känns som att vi förstår varandra mycket bra i hoppningen och han är riktigt rolig att hoppa. Han skulle behöva lite mer styrka och kondition för att gå lite högre klasser men jag hoppas att vi kan komma ut på en mindre tävling inom kort! :)

"Det viktigaste är inte att vilja vinna, utan att vilja träna så hårt och göra allt som krävs för att kunna göra det"

Blir mer och mer kär i denna kille för varje dag! Första gången han blir klippt, står som ett ljus! Bästa praktikanten klippte nästan hela honom själv! Världens finaste kille och en talang i klippning hos Lovis! Tack! :)

 CALLISTO <3

LÄNK:

http://vwgrandprix.se/grand-prix-2013/#deltavling-3 tid ca 16:10 in i sändningen!

Igår tränade jag båda mina underbara bebisar för Anette. Vi hoppade lite styrkeövningar och testade dem även på lite större hinder för att utmana och se lite vad som finns i dem... Jag skulle verkligen mer än allt i världen vilja behålla båda men vill också kunna avsluta samarbetet och lösa ut min hästägare i Ramius...

Men efter gårdagen blev beslutet absolut inte lättare. Började med Elmer som hoppade fantastiskt. Avslutade på 120-räcke och oxer, la honom lite nära och lite stort, det spelade ingen roll, han hoppade så enkelt och väl, var inte i en bom... Hans bakbensteknik är fantastisk...

Så tog jag ut Callisto, som över natten måste ha funderat och utvecklats yttligare några snäpp. Vet inte hur mycket det slog av i backen eller hur många decimeters marginal han hade i serien första gångerna och när vi travhoppade. Vilken häst! Avslutade på större hinder och han hoppade med enorm försiktighet och marginal. Anette sa att det var tur att jag hade magplattan på... Framtassarna slog han upp rejält i varje språng...

Det är så svårt beslut att fatta... Det är fantastsikt att kunna ha två 4-åringar med den här potentialen. Elmer har fantastiska bakben, något sämre framben men aldrig så att det blir några problem med att han pillar i bommarna eller så. Callisto har fantastiska framben och lite sämre bakben, men vi tror alla att bakbenen kommer... Båda är modiga, superförsiktiga och har en enorm balans och galopp som heter duga... Båda passar mig ridmässigt väldigt bra, Elmer ger lite lik Valencekänsla från ryggen... Båda är ungefär på samma nivå trots att Elmer ligger över 3 månader efter i utbildning... Valet och kvalet är att sälja en eller behålla båda. Callisto kan jag inte sälja. Drömmen är att behålla båda åtminstone till Falsterbo nästa år, men jag skulle må så mycket bättre av att lätta på en tung sten på mina axlar gällande Ramiussamarbetet. Ändå så vet jag hur svårt det är att hitta riktigt bra unghästar, och jag har förmånen att ha gjort det. Två stycken dessutom... Och det är omöjligt att säga vilken av dem som i slutändan går längst...

Skulle filmat igår så hade ni förstås vilka fantastiska språng det finns i dessa två grabbar... Har verkligen aldrig haft så bra unghästar. Och då tycker jag ändå att jag har haft många riktigt fina, två som senare gått 150... Ett enormt svårt beslut. Och min tränare tycker mycket om båda och vågar inte heller uttala sig om vilken man tror går längst. Det är ju omöjligt att säga nu. Men att det är två riktigt stora talanger, det både ser och känner man!

Nej jag är faktiskt inte alls nöjd med clinicen igår. Jag hade stora förväntningar på att få med mig åtminstone några viktiga lärdomar hem, kanske framförallt i markarbetet eftersom att Tyskland är världens mest disciplinerade hästland i dressyr och lydnad.

Men någon framridning i annan form av att trava långa bommar med två steg emellan blev det inte. Och att jag tog dit min bästa vän för clinicen när jag insåg övningarna kändes dumt och fel. Vi började med att hoppa lite hinder med upphöjd bom framför och bakom vilket gick bra, men sedan var det banhoppning med lååååånga linjer på små hinder och efter det blev Valle mest het och upprörd. Att sprången inte var på topp är ju förståeligt eftersom jag inte hoppat ett språng sedan 150 i Södertälje, men brukar alltid även på träning på fantastisk känsla på de större hinderna, men när vi väl kom dit igår var han redan alldeles sönderstressad och som Henrik själv sa "han vet redan vad som händer härnäst" = galopp framåt så in i helskotta för att räcka fram på alla linjer.

Nåväl, förstår absolut grundtanken i att hästarna ska klara av att gå på rätt antal galopppsprång både på träning och tävling, men blev inte speciellt berörd av det ändå då jag vet att Valle på ett enkelt sätt kan både ta sig fram på linjerna och lägga in ett extra om vi vill. Henrik sa själv att han alltid rider ett extra på Gotha (som också är het), annars hoppar hon som en macka i slutet av banan sa han själv. Men att han alltid tränar på framåt eller vanliga distanser för att jobba ut galoppen tror jag inte riktigt på. För lika viktigt som det är att kunna rida i den stora galoppen på hästar som är lite kortare i steget är det väl att bevara deras bästa språngkurva. Rider man alltid ut hästarna på träning och alltid lägger in ett extra på tävling för att få till det bästa språnget så tror jag att hästarna lär sig att hoppa flackt hemma. Men det är min filosofi.

Det jag tar med mig hem är att jag, som jag så väl tidigare lärt mig, inte ska testa nya tränare med Valence i onödan. Piet Raymakers, Ted och Sylve Söderstrand passar oss som hand i handske och vi kommer alltid från träning med så mycket nya tankar och en Valence som hoppat bättre och bättre under träningens gång och som alltid tävlingen efter dessa träningar hoppar fantastiskt och oftast felfritt. Och som jag redan uppfattat och tänkt på efter att jag läst en intervju med Roffe också, att hemma inte bara jobba i normalgaloppen och den samlade, utan att rida i den stora galoppen i det högre tempo och enkelt kunna växla mellan dessa.

Sedan sa han att de aldrig tränade korta kombinationer hemma. Men det tänker jag inte heller ta med mig hem som lärdom. Sedan jag började träna för Sylve där vi verkligen tränar på korta distanser och kombinationer, så har Valence börjat hoppa felfritt i trekombinationer som har varit vår stora svårighet under alla år.

Det som är viktigt att inse är att alla ryttare har sin egen filosofi. Jag tycker att man ska plocka med sig sina "godbitar" av det man lär sig av alla människor som kan mer och har kommit längre än en själv. Hittills när jag rider och tränar så har jag tagit så mycket intryck av otroligt många olika tränare och ryttare och på så sätt skapat en bild till mig själv av hur jag vill ha det, vilken träning jag tror på och hur jag vill rida. 

Hade hoppats på att få ta mer del av Ludgers tänk igår men vi är i alla fall en erfarenhet rikare! Och det är ett riktigt kul och bra intiativ av Stockholms läns ridsportförbund!

Här Valence förra hösten när vi vann HG Netterbergs pris. Han hoppade fantastiskt men har hade vi mycket jobbigare med trekombinationer än vad vi haft i år. Här ser ni att han skjuter fram lite för varje hinder. Efter Sylves fantastiska övningar har min älskade häst numera lärt sig att tänka "vänta" över a-hindret. Det har aldrig hänt under våre 6 tidigare år tillsammans... Då har han bara tänkt "JAG SKA FRAM TILL C NUUUUUUU!"

Ja, man kan inte säga att Callisto har gjort dåligt ifrån sig i år, hans första år som tävlingshäst. Trots att han blev inriden och inhoppad ganska långt in på våren så har han gått som en klocka i sina tävlingsstarter. Sämsta resultat är en bom ner. Detta är alla starter han har gjort i sitt liv! Min kommande stjärna! <3

 

Har en helt underbar praoelev denna vecka i Lovis! Allt går så mycket snabbare när man får hjälp och det är så trevligt med sällskap i stallet. Hon får följa med som hästskötare imorgon kväll för Henrik von Eckermann! Jättekul!

Har ridit Valence i fyra dagar nu, han känns sjukt fin! Jätteroligt, min prins! <3 Har inte hoppat något ännu, förutom ett par diken ute i naturen förstås, så de första sprången blir imorgon på clinicen för HvE. Ska bli väldigt roligt!

Har bara hunnit ladda upp film från första klassen igår. Men en var på mina fina bebisar i alla fall. Elmer hoppade heeeeelt fantastiskt i 1m, måste ladda upp den filmen också! Första inomhusstarten i deras liv! Duktiga!

Jag red med tjock jacka, det var så himla kallt igår! Stor fördel att man får göra det på lokala tävlingar!

Imorgon ska vi upp inte senare än 05:00, sköööönt... Åker till Hamre med mina bebisar Callisto och Elmshorn. Båda går 90 cm och 1m. Första inomhustävlingen för båda någonsin, och Elmers livs andra tävling... Blir mycket spännande! :D Bästa Mandis följer med <3

Därefter blir det ännu mer ridning ute i skogen, på ängar och åka många vändor varje dag till ridhus! Ska njuta av den sista tiden! :)

SRK håller en clinic med Jens Fredricsson som heter "Goog to great". Jag och bästa vännen Amanda har bestämt oss för att gå! Det ska verkligen bli roligt och inspirerande.

Är ni också sugna kan ni läsa mer om det HÄR!

 

Vad gör Caruso numera? Har sätt att han inte gör alls många tävlingar/resultat? Har han varit skadad eller vet du varför han inte tävlas? Såg fram emot att kunna se honom i mina trakter när du sålde till familjen Ekman.

Hej!

Jag har lite kontakt med ryttaren regelbundet då och då. Han mår jättebra och har varit fullt frisk sedan de köpte honom. Jag vet inte riktigt varför han inte tävlar mer än vad han gör då han måste vara en fantastisk läromästare. Han tränas regelbundet för duktiga tränare i hoppning och dressyr och verkar ha blivit lovordad på flera håll! :) För mig är det viktigaste att han mår bra, inte att han tävlas mycket. Men självklart hoppas jag få se dem i större klasser med tiden!

Att jag ska få vara med och rida clinic i Botkyrka för Henrik von Eckermann? Jag blev sjukt glad när jag fick förfrågan för några veckor sedan och hoppas att Valence är i form att kunna gå den! Så himla roligt och inspirerande! Kommer säkert få med mig mycket nya tankar därifrån... Lite pirrigt kommer det också bli förstås!

http://www3.ridsport.se/templates/Pages/NewsPage.aspx?id=38061&epslanguage=sv

Jag håller en hoppträning på onsdag nästa vecka på en anläggning i Täby som heter Valla gård. Det är på en stor fibersandbana med fin hinderpark! Det är Rebecca Vejdemo som håller i och organiserar träningarna!

Jag kommer ha grupper om max 4 ekipage i varje.

Vid intresse får ni gärna anmäla er eller komma med frågor till [email protected]

Och hela vägen från Norrland dessutom! En skäckvalack, 13 år som tidigare fått nationella 130 med placering. Imorgon ska jag sitta upp på honom för första gången, idag går han mest och ser sig om var han har hamnat! :) "Ville" är här till försäljning men jag hoppas att vi hinner göra några starter tillsammans först! Han verkar otroligt snäll, nyfiken och pigg!

Tyvärr ett mindre avbrott i filmen pga att Amanda var lite nervös tror jag... ;) Om ni tittar noga ser det ut som att han trampar till lite konstigt ett galoppsprång efter plankan som är hinder nummer tre. Mitt pet i kombinationen. Rätade möjligtvis upp mig för mycket över B i trekombinationen, men det var så jäkla kort där och Valle kunde ju, som många vet, i yngre dagar ta ett istället för två ibland... Det kändes inte som att han hade svårt alls, ändå var han säkert inte helt hundra den här dagen heller! Min riktiga fighter!

Han är verkligen min livs kärlek, min älskade Valence! <3

Monalisa 5 år <3

 

 

Nog för att vi inte har så bra koll på grejerna men vilken känsla i sprången!

<3

Jag har analyserat mina fel i finalen med Ramius och kan konstatera att jag inte får med ytterbogen till tvåan, har ofta problem med just det i vänster varv (bara att jobba på!). Red fram lite för mycket och svängde i luften på de tre galoppsprången fram till plankan. Kan hända att han tryckte lite från läktaren, miss i ridningen helt enkelt. Och till sista räcket vi rev innan trekombinationen borde jag valt innerbåge på 6 galoppsprång, inte sju. Alternativt jobbat bättre med vägen och bågen dit, ryttar- och rutin/slarvmiss.

Och så är jag glad över att Ramius orkade hoppa ändå så pass bra som han gjorde. Självklart kände jag att det var inte riktigt samma tryck och spänst som han brukar ha men han orkade trots allt hoppa igenom yttligare en stor och lång 150-bana efter fredagens debut! Ska bli spännande att se var och hur han är under nästa utomhussäsong! Min stjärna! <3

Den 16-17 november har Mjölby Ridklubb regionala och nationella hopptävlingar för ridhäst. 130-hoppningen på söndagen är till en nära väns lillasysters minnesklass. Agnes dog i början av 2013, endast 18 år gammal efter en kort tids sjukdom, från att vara helt frisk och bland annat red final i JSM 2012. En fruktansvärt tragisk och ofattbar bortgång. Denna klass är för att minnas och hedra Agnes! Klassen kommer ha väldigt fina priser då det är många som varit med och vill sponsra. Premierna kommer även vara otroligt bra med 10,000 kronor till vinnaren! 

 

Jag hoppas så många som möjligt vill anmäla sig till den här tävlingen! Julia är en jättefin vän till mig som också tävlar i svår hoppning. Att mista sin syster måste vara den värsta tragedin som finns i livet. Agnes var en helt underbar och positiv tjej och jag hoppas att hennes minnesklass kommer att finnas för lång, lång tid framöver!

 

Propositionen till tävlingen hittar ni här:

 

http://tdb.ridsport.se/meeting_propositions/9070

Igår var Donna och hennes nya ryttarinna återigen nolla och 4:e placerade i 120. Vilket ekipage, så kul att få se filmer och följa på distans! Ska bli riktigt kul när de kommer upp lite i klasserna! Saknar Donnis såååå mycket!

Även Flying Emma var nolla i 110 med sin nya ägare och min vän Felicia, så duktigt!!

Igår lämnade Carrie stallet och åkte hem till sitt hem i Skåne där hon bott som föl och ska troligtvis inte säljas. Har haft en underbar tid med henne nu under sommaren, och det är den raraste och trevligaste hästen som finns. Jag är nöjd med det jobb vi har lyckats åstadkomma under den här tiden, trots att det hade varit kul att testa henne i lite större klasser. Avslutade med att hoppa henne på en större 130-bana hemma för några dagar sedan och hon seglade över med marginal och svansen stod rakt ut i vädret! Vill tacka hennes ägare för den här tiden!

På tisdag kommer en ny spännande försäljningshäst in i stallet! Jättekul!

Film sista starten med Carrie.

Vilken kämpe min vita prins är! Han debuterade i en riktigt svår 150 i fredags och igår går han in och hoppar så väl i en stor, lång och krävande 150 final i VW Grand Prix. Vi behöver inte skämmas över vår runda eller resultat, flera toppryttare med sina förstahästar hade lika många ner på banan eller till och med mer.

Nedslagen, tre stycken kom på fristående räcken, många ur sväng. Jag tar på mig alla tre, missar som kommer pga att jag inte lyckas placera honom tillräckligt bra till hindrena. Som sista slutprov, när hästarna är fulla av mjölksyra så kommer en rejäl trekombination med räcke, oxer, oxer. Och min kämpe tog ut sina sista krafter och hoppade igenom den felfritt. Känslan i hans språng är fantastisk, och han kommer snart kunna hoppa 150-klasser felfritt. Det är riktigt bra att vi har vintern framför oss till att bygga med styrka och lydnad. Jag är väldigt glad och ser det inte som att vi hade tre ner igår, utan att vi hoppade 12 språng felfritt över en stor 150-bana! Jag älskar min häst så otroligt mycket! Han är inte vacker att se på och inte lätt att rida, men satan vilken kapacitet han besitter!

Känslan att rida finalen igår var det bästa jag varit med om. Det var verkligen Globenkänsla på Södertälje RK igår. Och att vara hemmaryttare är ju ännu häftigare! Och när man går i mål med så mycket som 12 fel, och det känns ändå som att taket håller på att lyftas av applåder, så känner man sig konstigt nog som en vinnare i alla fall. Haha, helt magiskt! Banan igår hade passat Valence som hand i handske med alla korta svängar och tekniska distanser, så det är klart att det hade varit ännu häftigare att få gå in och göra det där på sin förstahäst. Men samtidigt är jag så tacksam över att faktiskt kunna plocka fram en andrahäst som kan genomföra en final som detta redan nu. Helt makalös atmosfär hela helgen hos SRK!!!

Valence är fortfarande inte helt hundra, man ser det på hans uppsyn. Kanske är det en mindre överbelastning eller vrickning, men han får vila och skrittas tills allt är helt bra igen. Jag ser så väl på hela hans uppsyn att han inte är riktigt fit just nu. Jag är förstås jätteledsen över det, men det är så lite att han borde vara bra bara av några dagars vila...

Mitt allt <3

Jag är så glad. Idag gjorde jag min första start i VW Grand Prix och min älskade Valence går in och hoppar det så väl och på ett, från ryggen sett, ett enkelt sätt. Efter treans plankräcke kändes det som att han snubblade till lite med ena fram ett galoppsprång efter landningen, jag tappade min distans litegrann och red ett dumt extra in i den svåra tvåkombinationen. Han hoppade mycket bra in men fick lite för flackt utsprång och bommen föll. Därefter var han inte i en bom på resten av banan och gick i mål med en runda som räckte till finalen imorgon. Jag är så glad.

Ramius resultat är inte att skryta med. Men vilken känsla! Jag förstår om det är svårt för många att förstå vad jag menar i dagsläget, men ett år till så kommer han vara bättre än Valence. Som den killen kan hoppa, och vilket hjärta! På framhoppningen hoppade han helt fantastiskt. Jag stod för tre av fyra nedslag idag, gjorde två riktigt dumma ryttarmissar. Men det klantigaste var att jag glömde, efter Valence 140 igår, att korta tillbaka martingalen på honom. Efter min tränare Anettes goda råd har jag hoppat på kort martingal och det har blivit en annan häst att rida efter det. Så det var jävulskt klantigt att missa att korta ner den eftersom Valle har lång. Menmen, för sent att göra något åt. Jag älskar min vita prins och vissa språng idag var magiska, det finns så sjukt mycket kapacitet i den killen. Vi kommer hitta rätt och bygga styrka och då kommer vi kunna slåss i de stora klasserna på riktigt!

En otäck sak hände på framhoppningen. Ramius och jag blev rejält sparkade av en häst som träffade med ena hoven på mitt ben och andra precis ovanför Ramius framben. Han började blöda och fick direkt en stor svullnad som en boll rakt ut. Jag trodde först att mitt ben var brutet... Jag fick hjälp av sjukvårdare att linda benet och Ramius checkades ua av veterinär. Vi förlorade tid och fokus förstås, men det är ju sånt som kan hända. Nu har jag riktigt ont, det pulserar i benet. Undra om älskade Ramius känner samma sak ute i boxen... :'( Enligt sjukvårdare kommer vi ha mer ont båda två imorgon, bra att Ramius inte startar. Jag är så glad att vi ändå hade tur i oturen!

Imorgon blir det ridning på unghästarna Elmer och Callisto på förmiddagen, sedan rullar vi mot den största utmaningen hittills Valence och jag... Final i VW Grand Prix! Mäktigt! Vi ska göra vårt yttersta, känns som en seger att ha tagit oss till finalen!

Måste också säga att stämingen på SRK är makalös! Och det är fantastiskt att se alla dessa toppryttare på banan bara några meter ifrån, fantastiskt att hoppa fram samtidigt och se och lära med Malin Baryard på Tornesch och Baltimore, Jens Fredricson etc etc... Tornesch såg ut som en "vanlig" häst i jämförelse med Baltimore, och eftersom alla vet hur fantastisk Tornesch är så kan ni ju förstå hur Baltimore hoppade. Världsklass. Helt galet.

Tusen tack till vännen jag inte vill leva utan, AMANDA <3 Du är bäst i hela världen, I LOVE YOU! <3

På dagens schema står bland annat klippning av Ramius, jobba som funktionär på SRK 14-19 och hinna med att rida MINST två hästar idag!

Hoppade Ramius för Anette, genrep inför Södertälje och han hoppade fantastiskt. Hoppade en 5,5 och sedan tre fristående hinder och i slutet hoppade vi riktigt stora hinder. Känslan var bra och fick med mig mycket bra saker att ta med mig in på banan i Södertälje. Evigt tacksam för hennes hjälp och engagemang.

Ramius och Valence går en varsinn förberedande klass på torsdagen, Ramius 130 och Valence 140. Därefter går båda kvalet i VW Grand Prix på fredagen i 150. Det kommer vara det absolut svåraste vi gjort hittills. Ramius får endast gå för rutinen och det blir en brutal 150-debut för hans del men han är så stark mentalt att han kommer hur det än går ha lärt sig mycket av att få ha gjort det. Med Valence har jag lite mer tävlingskänsla, hoppas formen håller i sig. Han har varit lite hot i veckan men nu har jag försökt skärpa mig och dela in honom i annan hage så han får äta hö istället för vårt närings- och energirika hösilage. Ska rida honom ordentligt båda mornarna också.

Skönt att inte ha med sig andra hästar att fokusera på den här helgen!

Jag är nöjd med dagen. Callisto fortsätter gärna mycket jämna resultat, klockren nolla i 95 cm och ett pet i 1m som var helt och hållet mitt fel, kom jättenära på ett plank. Annars inte i en bom! Han har aldrig haft med en ett pet någonsin på tävling, så duktig!

Elmer var sjukt spänd och troligtvis i chock första rundan men skötte sig fint. Sprången var dock inte av normal Elmerkaraktär ;) I 1m var han inte nära en bom och hoppade riktigt bra hela banan igenom, men körde lite Elmertestande på två ställen så som han gjort lite i skogen också. Fick i och med det både hinderfel och en miljard tidsfel kändes det som, men det är inte det som är det väsentliga. Jag är ändå positivt överraskad och tror grymt mycket på den där hästen för framtiden. Hoppas saker hinner landa nu inför nästa tävling med honom! :)

Efter mycket funderande och många personer som står bakom mig så har vi gemensamt bestämt oss för att behålla Elmshorn. Åtminstone till sommaren 2014. Jag ska matcha honom gemensamt med Callisto. Det känns lite som att någon ville mig väldigt väl när jag fick tag i den här hästen för det priset som jag fick, för det är en av de finaste unghästarna jag någonsin, under hela mitt liv, suttit på. Jag har verkligen fått samma känslor för honom som för med Valence på den tiden, och det trodde vi alla var omöjligt...

Det har varit ett enormt stort intresse för honom och vi har också fått lite högre bud, så jag har insett att det är bara ren idioti ur alla synvinklar att sälja i dagens läge. Han har redan visats för två kunder och har hoppat så fantastiskt att jag får ångest i hela kroppen. (Visserligen tenderar jag att få det varje gång jag ska sälja en häst...)Men eftersom min fina delägare är mycket tillmötesgående kommer det lösa sig med Ramius ändå...

Så han stannar. Jag har två fantastiska fyraåringar att satsa på nu, och ingen är lyckligare än jag. Det kommer bli tufft, men oj vad det är värt det!

FIck damp när andra 90 graders svängen kom till trean, men där bevisar han också sin enorma kapacitet att från stillastående ta två galoppsprång och sedan hoppa en bred 140 oxer med marginal... Tyckte överlag att rundan bara blev bättre och bättre. jag fick inte riktigt till de fem galoppsprången fram efter kombinationen, blev lite flackt språng där. Men känslan blir bättre och bättre, nu lugnar han lättare ner sig och blir inte så yvig för varje liten hjälp från ryggen. Han är så fin och ger mig så himla mycket!!

Red lugnt i omhoppningen eftersom jag visste att topp placering 3 hade alla 0+4 fel.