Tyvärr dog kameran innan sista hindret i omhoppningen, men han hoppade felfritt och jättefint över den sista oxern. Vi blev 9:e placerade.
Världens bästa Vallis men gud vad arg jag blir på mig själv, så himla dåligt, höll inte ut bågen till sista och kortade honom för mycket till sista hindret i grundomgången för att vända innanför till första i omhoppningen. Riktigt dåligt.
Valence fantastiskt fin, inte i en bom på hela banan så börjar jag korta honom för mycket för att rida innanför till första i omhoppningen och river sista hindret, en planka. Sjukt irriterande. Flera placerade på 4 fel men vi var lite för långsamma för placering. Får glädja mig åt att Valence är i superform iallafall.
Ett personligt tips är Magic brusch. De ser inte mycket ut för världen men med leriga hästar så är det ett måste när man väl provat den. Jag använder dem varje dag till mina skitgrisar och dessutom efter ridpassen som lite massage/få igång blodcirkulationen.
Helenas träning igår var så otroligt rolig och jag trivs som fisken i vattnet med Helena som tränare.
Vill börja med att tacka världens finaste vän Erika som följde med mig, hjälpte till med hästarna och dessutom filmade!! Världens snällaste!!! TACK <3
Övningarna som uppvärmning var ganska inspirerande, det handlade om bommar,små hinder, böjda spår och mycket kontroll. Sedan gick vi succesivt ut och hoppade fler och fler hinder för att avsluta på en bana, där både Valence och Ramius fick hoppa ca 140.
Ramius fick jag mycket hjälp med hur jag ska jobba honom vidare och hon sa att det är typiskt Cardentohästar att ha en så svår mun som aldrig riktigt ger en bra känsla för ryttarens hand. Det är lite av och på. Ramius var riktigt fin när jag värmde upp men så fort bommar och hinder kom med i bilden började han jaga upp sig lite och varje gång vi skulle byta riktning eller ställning så stressade han upp sig lite som om det vore någon form av bestraffning. Vi jobbade på mycket och han gjorde övningarna bättre och bättre. När vi sedan började hoppa större hinder provade vi lite olika tekniker i ridningen för att försöka hitta honom så bra som möjligt. Det var så intressant för Helena sa att hon trodde jag skulle tänka lite "Malin-Baryard-ridning" på honom, inte räta upp mig utan sitta framåtlutad och samla honom bara med handen lite under mig tex på linjer och i kombinationer osv. Det gjorde mig himla glad eftersom att jag själv trott att det är lite den ridningen jag ska ha på honom eftersom han känner sig puschad och rusar på när jag rätar upp mig. Vi jobbade också med rytmen i galoppen och slutsatsen blev att jag måste våga sätta mycket mer galopp i honom och inte bli för försiktig bara för att han är så känslig och inte så genomriden ännu. Sprången blev mycket bättre då för när jag blir för försiktig och passiv i ridningen så hoppar han inte igenom sprången på samma sätt. Ramius hoppade inte sina bästa språng igår men det var så nyttig träning för vi provade oss fram och jag lärde mig mycket och kommer hem med mycket nytänkande. Helena tyckte iallafall att han besitter ett riktigt stort hopp, så om man bara lyckas jobba igenom honom ridmässigt så att han går att rida bättre mellan hinderna så kommer han kunna gå stiora klasser. Helena gav mig mycket tips på vardagsövningar som jag ska lägga mycket krut och energi på!
Valence var superfin igår, det kändes väldigt "hemma" att sitta upp på honom efter Ramius. Han är och kommer alltid vara min nummer ett! Nu börjar han hoppa mer och mer som han ska när han känner att det inte gör ont när han trycker av. Han var toppenfin på uppvärmningen och på alla övningar, lydig och sprången kändes riktigt fina. Vi avslutade med att jobba över en linje med tvåkombination fram lite på fyra galoppsprång och oxer. Helena ville att jag skulle prova att rida i en jämnare galopp hela vägen och att han inte skulle bli för studsig,hon ville se om han blev lugnare då. Jag vet ju sedan innan att jag måste hålla honom kort framförallt in i kombinationer då han har en enorm utväxling framåt och hoppar nästan bättre med superkort galopp (han är ju som han är). Valle behöver inte ens mycket galopp fram till en trippelbarr på 150, han han inga som helst problem med det ändå. Helena sa efter ett par gånger att "nej, du måste hålla honom kort in, han hoppar bättre då". Och så sa hon att han inte gillar att göra om samma linje om och om igen, han blir bara forcerad av det. Jag blir så otroligt lycklig, glad och tacksam när jag kommer med min ytterst speciella häst och tränaren läser av hur han är som individ. Några gånger jag tränat för vissa tränare så har jag fått göra om, göra om, göra om och kanske ligga på en volt i 20 min i tron om att "han kommer lugna sig och acceptera snart". För det finns inte en chans i världen att han gör det. Valence är en häst man inte kan sätta in i ett fack utan snarare kompromissa lite med och rida mer på känsla. Träningen slutade med att Helena skrtattade till lite och sa att han är ju väldigt speciell den här hästen och så oerhört känslig för minsta lilla signal från ryttaren. Han kommer gå bäst på tävling bara med en klass per dag och blir inte bättre på träning av att nöta på samma linje eller hinder, man måste byta övning och tänk hos honom då.
Jag kommer definitivt träna regelbundet för Helena framöver och är glad över att ha hittat en tränare till som jag vågar ta med Valence till. Tror att jag kommer lära mig och utvecklas mycket som ryttare genom att få Helenas hjälp. Det kommer nog fungera alldeles utmärkt att kombinera henne och Ted i fortsättningen! :)
En av uppvärmningsövningarna:
Kom från båda håll. Vid A var det tre korta galoppsprång på båge till två långa, ut på båge vid C från 5-7 galoppsprång. Det gröna hindret var ett sockerbitsräcke på ca 40-50 cm och det röda planket höjdes succesivt upp till ca 140 för Valence och Ramius. De andra två var bommar på marken. Det krävdes koll på galoppen och en lydig häst. Linjen var knixigare att lösa när man kom från gröna hindret och hoppa linjen åt vänster på bilden.
Film Valle HP-träning. Tog med allt som filmades på träningen. Linjen längs långsidan tog vi om några gånger. Han ser lite rolig ut för han är bara klippt bog och hals igår på förmiddagen så han är bruk rygg och rumpa och gråbrun på hals och bog...
På fredag kommer Rebecca hit med Lorden sen åker vi mot Örebro på kvällen för meeting under helgen. Hon ska hoppa 110, 120 och 120 med Lorden. Jag tar med mig Valence som går 130 på lördagen och 140 på söndagen. Rebecca är så söt för hon har bjudit mig på hotell som vi ska bo på, lyxigt och skönt att inte bo i illa lastbilen faktiskt! Det ska bli riktigt roligt och jag hoppas kunna hjälpa till åtminstone lite med Lorden, men framförallt ska vi umgås och ha en väldigt kul tävlinghelg tillsammans! :D
Imorgon kväll ska jag till Runsten och hoppträna med Valence och Ramius för Helena Persson. Jag har aldrig tränat för henne så, men ridit i samma lag några gånger samt haft träning där alla Runstens SM-ryttare hoppat tillsammans inför SM och så, då hon kommit med lite tips och hjälp när hon själv suttit på hästryggen.Helena har jag alltid känt att jag kunnat prata med och hon var en av personerna som jag kunde prata igenom beslutet angående att sälja eller behålla Valence för ca 1,5 år sedan. Det ska bli mycket intressant och roligt att träna för henne imorgon kväll, hoppas att det känns lika bra som jag tror så att jag kan ha ett komplement till Ted eftersom han kommer så sällan! :)
Nu har jag införskaffat ordentligt med rutiner och mer exakta tider när jag ska göra saker och ting. Jag har dessutom numera mockningshjälp fem dagar i veckan, vilket ger mig mer tid och energi till träning av hästarna, ompyssling, ryktning, massage och stretching. Samt att hålla riktigt rent och snyggt överallt och utrustningen mer omvårdnad.
Idag har jag ridit tre hästar ordentligt på förmiddagen efter att hästarna kommit ut i hagarna och ätit sin frukost. Nu har jag haft lunchpaus och då blir det också lite svar på mail och bloggning. Nu ska jag ut och rida tre hästar till och packa höpåsar. Ikväll kommer min älskade pojkvän så ska vi laga middag och ha filmmys!
Ville är så sjukt snäll att rida ut på numera, och efter vi fått lite hjälp med dressyrträningen så har det hänt mycket med honom. Längtar redan till nästa dressyrträning!
När jag är inne och har tid så ska jag försöka hinna med och blogga, samt skriva tidsinställda inlägg så att det händer saker på bloggen så det blir roligare att kika in här!
Så sjukt irriterande, vi beställde ny sand till ridbanan, vilket verkligen behövs framförallt i två hörn av ridbanan. Men så kommer han och backar ner i diken så han får tömma ut all sand UTANFÖR banan på gräsmattan. Vad roligt det ska bli att "skotta" ut ca 12 ton sand på banan. Oerhört frustrerande!
Nej, nu är en timmes lunchpaus slut. Ut och rida igen i solskenet!
Tyvärr gjorde Caruso illa sig i lastbilen på väg till besiktningen då han sparkade av stålskenan längs med ytterväggen. Förstår inte ens varför han höllpå att sparka då han alltid brukar stå som ett ljus i lastbilen. Vi röntgade honom när vi ändå var där och allt såg toppenfint ut. Vi får vänta med att göra om besiktningen om ca två veckor.
Nu har jag då ännu mer tid att vela fram och tillbaka som en galning och tvivla på om det är rätt beslut, han är en så fantastisk häst och det är nu det egentligen är dags att ta det stora klivet upp i 150-hoppningar och skörda av det arbetet som är lagt under fem års tid. Men för att kunna klara sig ekonomiskt och hinna med att tävla så pass många hästar på högre nivå är tyvärr försäljningar något man måste gå igenom för att klara sig och kunna utvacklas vidare med ekonomi bakom sig.
En lång dag i konstant regn och kyla och dessutom sen hemkomst från hoppträning igår gör att jag är helt slut just nu. Lite fix i stallet och kanske ett par ridpass sen är det lite lugn lördagskväll och tidig sänggång som gäller. Sjukt trött!
Kulan nolla i 110, kändes fin. Två ner i 120, var matt efter lång väntan i lastbilen. Helt okej resultat eftersom jag inte tävlat honom sen i april.
Bernity lite spänd första delen av banan i 110, gick ner på en bakbom. Hoppade kanon i slutet. Ett pet alltså. Hennes andra start i 110. Debuterade sedan 120, superfin och nolla fram till näst sista räcket. Låg något stort och det var vattenmattor under, det i kombination med att hon var lite imponerad av höjden och överhoppade sig en hel del språng resulterade i att hon tvekade till i avsprånget och fick ett stopp. Hoppade sedan om det och sista hindret felfritt. Så ett litet missförstånd från en felfri 120, synd men jag är jättenöjd! Hon har ju bara gått två 110 innan så hon har fått gå upp lite snabbt. Några rundor till så kommer hon vara felfri väldigt ofta eftersom hon är så otroligt försiktig! Fin tjej!
Det var verkligen roligt och nyttigt att hoppträna för Ted igen. Det gick ändå ganska bra och det var skönt att ha kritiska ögon på sig och inse var jobbet måste läggas framöver.
Ville hoppade rent av dåligt i början av träningen och var rejält uppe i varv. Han rev, hoppade inte alls igenom kroppen, drog tag både före ovh efter hinderna. Fruktansvärt dåligt verkligen. När vi sedan skulle hoppa banan hade han hunnit landa tror jag, för då var han lugnare än han någonsin varit, hoppade så stort och fint som han brukar! :) Banan bestod av en hel del linjer varav två in i en räcke-räcke kombination och ett in i en oxer-räcke kombination. Han var superduktig ocv Teds kommentar efter banan var att det där hade man kanske inte väntat sig efter uppvärmningsövningarna. Ted sa iallafall att det finns ett riktigt stort hopp i honom och att det är värt att lägga ner jobbet som krävs. Roligt eftersom jag själv tror att han är en blivande svårklasshäst en dag! :)
Ramius hoppade jag banan på 130-140-höjd. Han jobbade faktiskt förvånandsvärt fint på framridningen och framhoppningen. Dock är bettet jag har till honom nu för kort ocv det märks att han inte är helt tillfreds. Banan gick bra, hoppade fantastiskt i oxer-räcke kombinationen men jag fick problem på andra linjen räcke, tre galoppsprång räcke, två korta, räcke. Vi har alltid lite problem när det är två galoppsprång då han länger sig och håller jag kvar honom lite i språnget så accepterar han inte det (ännu) och hoppar sig då lång från handen istället. Ted sa att jag ska mjukna sista men stänga handen på väg ner i språnget och det gjorde jag ett par gånger efter på samma linje. Men som Ted sa, det tar tid att få hästarna så långt komna i utbildningen att man kan hoppa dem "på tygeln", alltså kunna påverka sprången precis innan, över och efter.
Nyttigt för båda hästarna att få komma iväg och träna och jag är motiverad för framtida jobb på dessa!
Nu är pappaoch jag på väg till unghästtävling med bebisarna Kulan och Bernity.
Imorgon kväll bär det av till Södertälje för hoppträning för Ted. SOM jag har saknat det. Jag började träna för honom för drygt sex år sedan, då med Valence som fyraåring... Ska bli så roligt då det var ett bra tag sedan nu och jag tar med mig mina två nyaste hästar Ramius och Vinceur. Ramius har han sett en gång innan och då fick jag order om att lägga honom nära hinderna för att förbättra hans frambensteknik och att jobba mycket med lydnaden mellan då han var så oelastisk och svårreglerad. Det känns som vi kommit en bit på rätt väg vad gäller det iallafall, ska bli skönt att få träna och få mer konkret hur jag ska göra för att fortsätta utveckla honom! :)
Apgammal video när Valence var fem år och jag15-16. Ska bli så kul med Ville nu, ett nytt projekt med mycket egna ideer, het och känslig men som verkligen har potential som Ted kan hjälpa mig att förhoppningsvis ta fram. Resan är så fantastiskt rolig!
Det blev en sen kväll i stallet igår då jag klippte Caramelle och Kulan. Dock har klippning av häst blivit en riktig vanesak även det då det tar 30 min totalt inkl frisering av man, svans och lugg efteråt. Klipper inte benen då, pälsen är så pass tunn där fortfarande och kan vara bra som lite skydd också. Idag är det Donnas tur att bli klippt och friserad, Valence får vänta till helgen (hans andra klippning i höst). Med så många hästar känns det som när man hunnit med alla är det nästan dags för omgång nummer två... ;)
"Tycker din sits alltid ser ut som på den andra bilden, ligger liksom på halsen så mkt. Är det medvetet, har du ngt tänk kring det eller "blir" det bara så? :) skulle vara kul att höra mer om deg :)"
Håller inte alls med om att den alltid gör det. Men tänk vad tråkigt och omotiverande det skulle vara om man inte hade saker att förbättra hela tiden! Jag vill fokusera mer på känslan, i just det språnget kanske det var bra att sitsen var just så eftersom språnget var helt fantastiskt och väldigt runt, hade jag rätat upp mig kanske han inte räckt ut över bakbommen eftersom vi kom kort in på oxern. Jag tror att kroppen agerar lite efter situationen, ibland om något händer, hästen får ett konstigt språng eller tex stannar så reagerar kroppen genom reflexer, man hinner inte ens tänka innan kroppen själv reagerar. Men sitsen ska man alltid jobba på och den kan alltid bli bättre, dessutom lär man sig att hantera situationer och språng med kroppen ju mer rutin och erfarenrhet man får! Jag älskar att lära mig hur en mindre detalj kan påverka hästens aktion och språng, och min tränare är väldigt skicklig med det. Jag har massor att lära mig och utvecklas, tänk vad roligt. Ridningen är en sport där man inte är som bäst förrän ganska sent in i åldern i jämförelse med andra sporter, det är det som är så unikt och fantastiskt!
Inte ens två av världens genom tiderna skickligaste ryttare och hoppsportens största stilikoner sitter enligt "synens skolbok" i alla språng... Här på Plot Blue och Noltes Küchengirl/Gotha/Coupe de couer. De är lika stora förebilder för det. Jag tror på att man ska försöka strunta i att leta efter det perfekta och försöka hitta kemi och samspel med varje häst istället.
Gud vilken intressant och nyttig träning Ville och jag hade för Anette i morse. Så himla bra och lärorik.
Vi jobbade mycket med form och hans bogar och ställning, det gick förvånandsvärt fort att få honom att sänka huvudet och jobba i rätt form. Anette hjälpte mig snabbt genom små tankesätt att få mig att lyckas få honom att suga tag mer i bettet eftersom att han är så tom annars.
I galoppen var det så otroligt lärorikt, han är ju väldigt vild som häst och försvinner gärna ut i svängarna och lägger sig nästan inåt för att slira runt i en obalanserad galopp där han springer på. När jag försöker få igenom förhållningar i vanliga fall så får jag bara svar av honom att höja nacken och göra som ett stegringshopp upp i luften för att sedan fortsätta springa minst lika fort. Anette såg ju detta innan det ens han inträffa och sa att om jag håller i innertygeln i vändningarna samtidigt som ytter så grips han av småpanik och vill fly från situationen. Jag fick därför rida med väldigt hög innerhand långt fram, och bara ha stödet och samla från ytter och svänga mycket med hjälp av ytterhjälperna. När jag då samlade och svängde med lite tuffare ytterhjälper greps han inte av panik eftersom att han hade någonstans att "ta vägen" på innersidan. Efter en stund kunde han till och med hjälp vara så välbalanserad att jag kunde ha honom helt på ytterhjälperna men även hitta kontakten på innerhanden.
Extremt mycket jobb att lägga men det är värt varenda sekund med den här hästen. Och vilken tur att jag har min fantastiskt duktiga dressyrtränare. Nu blir det varannan vecka med Ville och varannan med Ramius.
Full av motivation, jäklar vad mycket bra jag har att jobba med nu i två veckor till nästa gång!
"Sen du tog av martingallen hoppa han mkt sämre , då han går med huvudet så högt hoppar han dåligt fram och dåligt med ryggen ! Dock alltid bra i bak, och när du är ca 3 galoppsprång kvar lutar du det jätte mkt fram vilket gör att höstarna måste få mera kraft at hoppa med fram och komma upp! Räta upp dig mera och släpp inte taget så mkt du gör!"
Jag har återigen fått en kommentar angående sits och ridning, egentligen ingenting att bry sig om, då konstruktiv kritik är något jag tar till mig från mina tränare, föräldrar, vuxna ryttare på högre nivå jag har förtroende för, inte för anonoyma kommentarer på bloggen. Men jag ska åtminstone försöka förklara hur jag tänker.
Om vi kollar i världseliten finns det ryttare som sitter rakt, i en lodrät sits hela tiden, det är ganska typsikt för tysk ridning. Sedan har vi de som växlar mellan den lättare sitsen och den lodräta sitsen i sadeln. Sen har vi tex Edwina Alexander som sitter och nästan lutar sig bakåt hela banorna och fram till hinderna. Sedan har vi som tex Nick Skelton som konstant står i en lätt sits ganska framåtlutad, och tex Rich Fellers som nästan ligger över hästen i en lätt sist och extremt framåtlutad.
Trots detta tillhör alla dessa ryttare världseliten, trots att de har så extremt olika ridstil och sits! Det finns inte bara en väg och ett koncept.
Jag, som ryttare, tilltalas av den lätta sitsen. Jag rida med en häst i ganska öppen form, med väldigt lätt hand där hästen får lära sig att själv balansera upp sig utan att behöva alltför mycket stöd i mina händer. Jag vill sitta lätt i sadeln, och har, tack vare min tränare, valt att variera mellan den lätta och lodräta sitsen, men också lärt in en teknik för knappt två år sedan att bli klar på sista takten.
Vad innebär då det? Antingen kan du välja att bli klar på två takter, eller en. Alltså ett eller två galoppsprång innan hästen ska hoppa av. Eller ingen alls om den tekniska biten i ridningen inte är dig att föredra.
Jag har valt en takt, och det kräver fortfarande mycket inlärning för att få till det korrekt. Hur vidare jag detaljerat kan beskriva hur jag gör går jag inte in på. Men det handlar om att hinna bli klar, mjukna, sjunka fram lite med axlarna och på så sätt lätta ur sisten lite för att hästen ska komma upp yttligare lite med ryggen, få in bakbenen lite längre inunder sig innan den hoppar av.
Hurvida Ramius hoppar sämre eller bättre har alla sina egna åsikter om. Jag vet bara att jag har en bild av hur jag ska träna honom långsiktigt för att kunna hoppa så höga klasser som möjligt. Ramius har ett otroligt stort hopp och väldigt bra bakbensteknik, men han har haft hängade framben och långsam reaktion, vilket har gjort att han rivit frambommen eller övre bommen när han kommit in nära på hinder. Hans högsta del i språnget har alltså legat för sent i hans språngkurva.
Frambenstekniken har utvecklats väldigt mycket och går åt rätt håll med stora framsteg. Den som ser tvärtom har enligt min åsikt fel. I och med att han förstått att jag inte trycker honom framför mig, vilket jag gör om jag lutar mig bakåt på en så känslig häst, han han börjat sänka huvudet sista galoppsprånget och börjat hoppa med mer båge än innan (är han för spänd går han tillbaka till sin dåliga vana där han springer in mot hindret och hoppar med förskjuten språngkurva).
Att jag emellanåt lutar mig lite mycket fram tre till fyra galoppsprång är helt enkelt för att undvika att han kör upp huvudet och springer in i hindret, och får honom ändå att lugna sig och inte gasa in mot hindret. Detta är ett sätt för mig att på tävling försöka rädda ett eventuellt nedslag, men beror bara på att ridbarheten och lydnaden fortfarande är för dålig.
Att jag inte rider med martingal beror på att jag tycker att han går emot den mer än den hjälper. Däremot skulle jag kunna ha en väldigt lång martingal. Men skulle jag ha en kort martingal för att förhindra att han slår upp huvudet försöker jag ju bara hitta en genväg till grundproblemet (förhållningarna går inte igenom), som att rida med graman om hästen annars bara stretar emot, då gör hjälptygeln bara en björntjänst och man fuskar sig till en lösning. Om martingalen däremot fungerar i det syfte den är till för, är det en fantastisk hjälptygel i hoppningen. En ganska vanlig stillbild i Ramius språng i juli, på en av våra första tävlingar:
Fler och fler språng som liknar ett av dem han gjorde i Jönköping, dock där min sits är fruktansvärd:
Två ryttare som rider med extremt lätt sits och ganska framåtlutad:
En som rider med mycket lödrät sits:
EN som rider mycket med säte och lutar sig lite tillbaka:
Två ryttare man ser ganska tydligt med "sista takten":
Jag är verkligen inte proffs på detta, jag är bara en vanlig 21-årig tjej med drömmar och ambitioner som bara är på en resa med förhoppning om att nå målet. Men jag har en egen bild av hur jag vill ta mig dit, forma och jobba med mina hästar och min egen ridning med hjälp av mina tränare. Och jag gillar inte konceptet att "så här ska det gå till och se ut", "så här ska hästarna gå mellan hinderna" så här "ska hästarna hoppa". Ridning är en unik sport för det finns ingen ryttare som rider exakt likadant som en annan. Det finns superheta känsliga hästar, det finns stora, tyngre modeller, det finns starka och väldigt svårridna, hästar med väligt hög ridbarhet, det finns hästar som är 180 cm och 157 cm i mankhöjd i världeliten. Ingen blir någonsin fullärd och det är så lätt att fatta ett av dessa tusentals beslut på en bana fel. Och jag har en otroligt lång väg kvar att gå, men resan dit är ju lika rolig och spännande för det.
Det hela handlar ju egentligen inte om hur det ser ut, utan att utveckla hästarna, hålla dem friska och i slutändan vara den som kan hoppa felfritt och såsmåningom snabbast.
Valence 140-runda i Strömsholm. Jag tror aldrig att han har nuddat en bakbom på en oxer förut, han har aldrig problem att räcka i längd. Men den här rundan gjorde han det i trekombinationen, förmodligen för att jag rätade upp mig så mycket för att få in två (korta galoppsprång till c-hindret). Det sitter lite i huvudet att han vid några tillfället gått på ett. Till c-hann jag inte riktigt mjukna och då fick han en liten touch med fram istället. Rivningen beror helt och håller på min ridning, jag hinner aldrig blir klar ur sväng. Det här är första gången han hoppar högre bana sedan i mitten på augusti, så vi är lite ringrostiga ihop fortfarande. Vi har inte hunnit hoppa några större klasser eller en träning innan heller. Men rundan kändes överlag bra och underbart att min prins är tillbaka igen. Nu hoppas jag att det sista fina bakbenstekniken kommer komma ju mer han hoppar och känner att det inte gör ont när han trycker av. Fantastiska häst som hoppade hela SM-helgen i somras ändå!
Ramius rundor i Södertälje. När jag kom in till första klassen 125 så blev han fullkomligt livrädd för speglarna, och tittade till på vattenmattan som låg i framkant på plankhindret i 135-klassen. Då inser man verkligen hur lite rutin han har och hur nytt allt fortfarande är för honom. Jag har gått in i lite för stora och spektakulära klasser med honom för tidigt pga att jag litar så otroligt mycket på honom och känner all kapacitet. Men han behöver få mer rutin innan det kommer visa sig. Jag tror att många kommer inse och förstå vad jag tror om den här hästen först under mitten, slutet av nästa år. Jag älskar den här hästen och tror enormt på honom även om det är MASSOR med jobb. Däremot är jag glad för det här var första tävlingen han kom ur svängarna och var rak på hinderna och inte gick på sniskan som han gjort hittills. En stor, viktig pusselbit som fallit på plats!
På onsdag ska jag och vildhästen Ville på dressyrträning! Jag har en markarbetestränare som hjälpte mig otroligt mycket när Valence var fyra och fem år och ja, nästan oridbar. Nu har jag ju lyckats få hem en liknande "problemhäst" och behöver verkligen hjälp. Så nu på onsdag ska vi iväg och dressyrträna och på fredag ska vi hoppträna för Ted. Ramius ska få följa med till Ted också förhoppningsvis! Och hoppas på att kunna komma iväg och hoppträna för Helena lite med de andra hästarna nu framöver mellan Teds träningar eftersom han kommer så sällan och jag har så många hästar, plus attndet kan vara ett bra komplement då jag gillar Helena väldigt mycket som person och ryttare, tror dessutom att vi kommer kunna ha en väldigt bra dialog som tränare och elev.
Ser fram emot att komma igång och träna mer nu när det varit lite dåligt på den fronten ett par månader. Skönt att ha någon erfaren, klok person på marken som hjälper en i rätt riktning!
Snodde bilden från Erikas blogg på mig och Ville hemma på banan...
Både Valence och Madonna tog sig till morgondagens 145-final men jag väljer att avstå från den. Madonna har gått mycket och har inte riktigt varit på topp i helgen även om dagens runda var bra. Valence vill jag smyga igång lite försiktigt med tanke på kiropraktorbehandlingen och det handlar om ganska stora hinder.
Tror att det hände något igår och att han lärde sig något av det. Idag kändes han så himla fin och många saker har fallit på plats! Känns som en härlig dag med alla tre hästarna efter gårdagen! Musse är min framtida stjärna! :D Ikväll blir det utgång med finaste vännerna, filmer och mer uppdatering kommer imorgon!
Madonna var jätteduktig men fortfarande lite spänd. Tog tränsbettet för att kunna ha bättre koll på henne. Ett pet på b-hindret i trekombinationen på bakbommen som jag ridmässigt inte hade kunnat göra något åt. Kom in precis som jag ville över a men hon fick helt enkelt för långt till b. Ett pet i dagens runda! Nöjd!
Valence gjorde sin första större tävling efter sina spänningar i ländryggen och vila och är definitivt på god väg tillbaka! :D Ett pet på ett räcke som jag får ta på mig, hann inte bli klar i tid. Jättenöjd med rundan annars. Min prins <3
Tiden var väldigt snålt mätt och jag valde att inte rida någon av hästarna så forcerat mot klockan men red flera av de kortare vägarna i ett lugnare tempo, båda fick tidsfel trots det.
Madonna superspänd i sin hoppning inne på banan, jättefin lik på frppningen men upplagda pga alla hästar. De har inget begränsat antal utan hur många som helst får komma in samtidigt. Hoppade inte alls som hon brukar de två första händerna; sen fin. Men efter att hon sparkat ut en oxer hon fick långt till så valde jag att utgå med henne. Hoppade då om ettan som hon hoppade jättebra...
Ramius jättefin på framhoppninmen och framhoppningen, gick i lägre fin form (!) Trots att det var så mycket hästar och halvkaos. Inne på banan red jag med för dålig och kort galopp somslutade med att jag ramlade av. Kul dag...
Imorgon åker jag bara med Valence och Madonna, stryker Ramius. Om vi hinner hem så åker vi till Södertäljes nationella tävlingar med honom istället så får han gå 125 + 135.
Ridningen känns överlag ändå ganska bra och jag känner ig så lugn och stark mentalt så fattar inte riktigt vad som händer just nu. Vi måste nog okomma igång ordentligt och hoppträna inomhus eftersom hästarna blir så spända inomhus.
Nästa vecka ska jag träna för Ted med Ramius och Ville. det behövs verkligen. jag saknar att träna för honom, så länge sen nu...
Har varit i ridhuset och markarbetat med Valence. Hoppade även två sockerbitsräcken på långsidan och red i en samlad lugn och så rytmisk galopp som möjligt mellan. Red på hans pelham som han gjort sina bästa resultat med i livet som jag inte ridit på på över ett halvår. Nu känns det lika bra som det gjorde då och jag ska satsa på att rida på det i Strömsholm. Det är så tråkigt med bett att hästar lär sig hur de kan undvika och lära sig bettet så att det inte fungerar lika bra som i början. Det här bettet slutade fungera på ett bra sätt under förra året men nu, äntligen, får jag samma fantastiska känsla med min älskling igen.
Hur som helst, lite musik, ingen stress, helt själv i ridhuset bara Valle och jag. Passet blev riktigt lyckat och eftersom jag lyckades få honom mellan hand och skänkel luftade han över sockerbitshinderna som om de låg på ca 110 och flaggade upp sina bakben och svans ordentligt!
Vi avslutade med lite horsemanshipövningar i ridhuset då jag hade lite godis i fickan och Valence tyckte att det var otroligt roligt. När vi kom hem blev det en rejäl rykt och massage. Idag tog vi oss den långa mysiga stunden som vi hade tillsammans betydligt oftare när jag bara hade tre hästar att rida och ta hand om varje dag. Min allra bästa, vackraste och finaste vän <3
Bettet:
Valle 140-oxer på träning i mars. Hur svår du än kan vara och hur frustrerande vissa dagar är när jag känner mig så okapabel till att ta fram allt du har i dig så är känslan i de fantastiska språng du gör det bästa som finns i hela världen. Vad vore livet utan dig.
Red ut en kort mystur på Ville tidigare ikväll och avslutade sedan på banan. Han höll mycket mer i vänstertygeln idag vilket jag fick jobba ordentligt med. Nu har han fått den bjudning och inställning framåt som jag vill ha eftersom han var på gränsen till lite "skänkeldöv" i början när han kom i markarbetet. Nu kan jag börja öka kraven på formen och ställning, och efter ca 20 min jobb mestadels på volt i skritt och trav var han riktigt loss och jobbade i en låg och väldigt rund form. Så härlig känsla. Han är ju byggd i en riktig uppförsbackekänsla som jag älskar men hans överhöga form och rejäla underhals måste jobbas bort! Idag tog vi ett stort steg framåt! Busehäst <3
Igår kom Amanda hit och hoppade Kulan tillsammans med mig och Ramius eftersom hon ska få tävla honom i Strömsholm. Vi byggde upp en kanska knixig bana med hinder som kommer fort ur sväng och som hoppas mot staketet. Vi avslutade på en bana där de flesta hinderna låg på 130, Ramius och jag även några nsäppet större. Det var så roligt för känslan i hoppningen på Ramius igår var den bästa hittills. Han börjar bli kvickare i sin tanke och teknik fram, hoppade superfina språng på ett enkelt sätt! Roligt att se Kulan också, vilket scope den hästen har alltså, och nu börjar han visa lite vad som finns i honom när styrkan kommer smygandes. Det allra bästa är också hans fantastiska hopphuvud, han hoppar allt och alltid!
Kulan när vi löshoppade i somras med bakkant på 170 cm.
Ja, för "bara" en vore ju onödigt. Nu har jag ju två småhysteriska, vilda, heta och känsliga hästar som så gott som varje dag påminner mig om hur svårt ridning kan vara. Tack, ni är så snälla, det är viktigt att man inte glömmer det!
Ville & Valle - varje dags utmaning! <3 Men ni är fantastiska hoppare!
Så sitter man på en så fantastiskt duktig häst och rider så fruktansvärt dåligt. Jag skäms, men får bjuda på det. Förstår ni nu varför jag aldrig ska mäta distanser mellan hinderna på en häst som henne och Valence, mycket bättre att rida på sin känsla.
Stackars Donnis, förlåt! Och förlåt till Donnis ägare med. Nu blev vi nionde placerade trots ett nedslag men hade kommit två annars. Film Donna 140 i Jönköping. Hon var jättefin men det går inte att hoppa felfritt när piloten failar totalt!
Rev tvåan då hon drog lite åt vänster i språnget pga att läktaren var så nära och folk dessutom hängde över sargen. Är så glad över att hon har börjat vänta och stanna hos mig på hinderna. Med styrka och rutin blir den här flickan en stor stjärna! Underbar inställning och bjudning till hinder och har ett stort scope med stor försiktighet! Hennes debut i 110 och vår första tävling tillsammans!
Vi gjorde vår första tävling tillsammans och gud så fin hon är! Hon var felfri i 1,05 och debuterade 110 med ett pet. Hoppade riktigt fint! :D
Ville gjorde sin första inomhustävling och det gick ju inte så bra kanske... Har ju inte ridit honom inonhus heller... Första klassen var han spänd och svårsvängd men hoppade väl! Ett stopp in i kombinationen efter att han skyggat från läktaren, annars felfri! I 110 provade jag istället att rida på en stång, babypelham vilket gjorde att jag fick lättare att svänga men han protesterade med att gå ännu högre med huvudet. Fick då problem med att komma bra på hinderna och rev tre. Hoppade mycket bättre i slutet at banan! Tur att vi åkte hut och gjorde en inomhustävling innan Strömsholm nästa vecka! Bra att lägga till hans rutinkonto.
På med lyserna och hoppa med Valence lite svår teknisk bana på låg höjd! Erika ska vara med också :D Därefter ska vi kolla på Global champions tour!! Tre svenskar är med!
Det är så roligt, känner en positiv skillnad varje ridpass just nu med "Mell". Hon är jätteduktig. Idag red vi ut och galoppjobbade i skogen i det underbara vädret, jobbade mest i mycket samlad galopp. Hon tyckte att det var jobbigt men var stundtals mycket fin! När vi kom hem gick vi in på banan där jag hade två räcken på digonalerna samt en 7-studsserie där varannan var hög och varannan låg. La henne nära på räckerna på diagonalerna för att få henne kvick och att hon skulle hoppa på kraft. Hon kändes så stark i sitt avstamp och la på ordentligt med höjd i studsen! Så fin!! Jag måste försöka forma henne som jag vill ha henne med sikte att kunna hoppa stora klasser i framtiden, och det känns så roligt när hon gör så fina framsteg varje ridpass!
Nu ska jag kasta i mig lite lunch och gå ut och rida fler hästar i solen!
Vinceur, Kulan, Zorba, Madonna, Ramius och Valence ska tävla där. Hur kul ska inte det bli!!! ÅH JAG LÄNGTAR!
Därefter följer höstens tävlingar som Enskede, Hamre, Södertälje mm som är stora nationella tävlingar, samtliga på fibersand. Ser verkligen fram emot det! :D
Finaste hjärtat Donnis över trippeln i 145-klassen i Jönköping! Den var stooor! Så kul jag ville vända innanför efter den för att spara lite tid och det var inte många som gjorde det men det är fördelen med en liten häst, hon vänder till och med snabbare än sin pilot hade tänkt... Underbara häst, ett nöje att få sitta på din rygg!
Undrar lite om stoet du rider, Zorba? Du nämner aldrig henne i dina texter, rider du henne aldrig till vardags? Tävlar du bara henne åt ägarna? Är inte det svårt?
Hej!
Ja nu tävlar jag bara Zorba åt hennes ägare, de rider och hopptränar henne själva. Förut hopptränade jag henne regelbundet mellan tävlingarna när hon var osäker och behövde bli säkrare i hoppningen och försöka lösa problemen. Nu är hon så säker och ägarna vill själva hoppa henne till vardags och tränar för mig då och då. Jag tävlar alltså bara henne sedan några månader tillbaka. Självklart får man inte samma chans att forma hästen efter hur man själv vill ha den rent ridmässigt men det har ändå fungerat bra på den nivå hon tävlar och hon har varit felfri i stort sätt alla starter sedan i maj.
Har Caruso blivit såld ännu? Finns det chans att fortfarande provrida honom?
Nej han finns fortfarande kvar hemma hos oss. Nej han är tingad och de har redan lagt handpenning och allt så han visas inte för fler spekulanter!
Blev Amoremi betäck i år och med vilken hingst i sånt fall? =)
Nej det blev hon tyvärr inte men förhoppningsvis nästa år! :)
Nu ska jag sätta fart med uppdateringen ordentligt igen. Äntligen är jag helt frisk och kry, men då kommer såklart smärtan i knäet tillbaka... Arrrrghhh! Hästarna går jättebra! Så himla kul att Valence är i fullt stim igen, ska hoppa honom imorgon! :D Caramelle känns lättare och kvickare för varje dag, ska bli spännande att se hur allt utvecklar sig med henne. Ramius och Madonna har tagit det lite lugnt efter meetinget i Jönköping men ska nu jobbas precis som vanligt igen.
Ville är mitt nya lyckopiller som bara är sååå rolig att rida. En riktig enmanshäst men det finns inte många saker som är så inspirerande som en ung, grön häst som man känner stor potential i!
Bernity har det hänt så himla mycket med senaste tiden, hon känns fantastisk! Det har behövt en helt annan ridning än den hon tidigare gått med under lång tid för att få henne att flytta vikten bakåt och belasta sig på rätt sätt. Nu har vi kommit igenom det på ett väldigt bra sätt och trots att hon är ganska grön och liten så finns det så otroligt mycket scope och teknik i henne. Grymt fin häst att jobba med! Kul när vi kommer igång med tävlingar nu också!
Caruso rids som vanligt och i helgen ska jag hoppa honom (sjukt kul!!!). Köparna och vi har haft svårt att hitta en besiktnings- och röntgentid för honom då de vill ha en speciell veterinär och klinik, som verkar vara väldigt uppbokat, dels har de varit på semester, jag har varit sjuk eller på tävling osv. Men nu är det bestämt att det blir den 15 oktober iallafall. Och jag är glad över att få ha honom hemma ett tag till! Själva försäljningsprocessen i sig gick mycket snabbare än jag trodde, det tog lite drygt en vecka från att annonsen var utlagd...
Kulan har hoppat extremt fina språng sista tiden, tror äntligen att han börjar bli stark nog att växa i sin stora rangliga kropp och styltor som ben! :)
Annars händer det mycket roligt men också omtumlande saker och det känns som det är tusen bollar i luften just nu. Men det är ingenting jag vill skriva på bloggen i nuläget. Däremot är jag nu i full gång med uppdateringarna igen! Så hoppas ni finns kvar med mig på bloggen nu när motivatiionen är tillbaka och jag är FRISK! :D
